the curtains is down.
Men så förbannad och sur som jag borde vara på henne så tycker jag mest synd om hon och jag ber ingen att tycka synd om mig utan jag ber er tycka synd om henne.
Ajja. jag avslutar detta kapitel och börjar på ett nytt.
hej så länge.
Varför tycker du synd om mig? Va du inte sur på mig nyss??
Hon brukade vara ärlig förut
Jag är i samma sits som anna är just nu.
Jag och theo var tsm i 1 år och 3 månader.
2 månader efter det höll vi på och umgås och så. Sista gången han sa att han fortfarande hade starka känslor för mig var en vecka innan han vart tsm med sin nu varande. Det sårade mig jätte mycket. Och han hade gillat henne en månad innan han gjorde slut med mig. Men inte sakt något om det alls.
Och jag har haft känslor för honom sedan jag gick i 7:an och har det fortfarande.
Den enda skillnaden är att han hatar mig nu. Men jag kan inte hata någon jag älskar.
Han snackar skit om mig och får mina vänner att hata mig. Men jag kan fortfarande inte hata honom, för jag älskar honom.
När jag ringer honom är han oförskämd och omogen och jävligt elak. Men jag älskar honom ändå.
Jag kan bara inte hjälpa det. Jag älskar honom, och kommer nog jämt att göra det. Och jag vill inte såra någon som jag älskar.
Jag ber dej inte bete dej på något särskilt vis. Men tänk dej för två gånger innan man agerar. För att ha ett ex som theo, det är inget som man vill ha. Man kanske inte behöver vara vänner. Men iaf inte ovänner.
Och du ska veta, anna prata jätte mycket med mig om när hon var otrogen. Hon hade så otroligt dåligt samvete. Hon kände sig så i skuld till dej. Hon gjorde saker som hon inte tänkt göra. Och det ångrar hon, det vet jag.
Jag vet, att hon verkligen älskade dej.
Alla bilder som hon har visat, alla minnen som hon har berättat om. Det är inget annat än kärlek.
och för övrigt, jag tar ingens parti, jag har inget att döma.
